TOPPTUR PÅ RENFJÄLLET
I Åre hade det fullkomligt dumpat snö senaste veckorna och jag hade några semesterdagar kvar, så jag, Allan och Odd tog tåget upp för några dagars skidåkning i Årefjällen.
Vi fick några grymma dagar med både alpin- och turskidåkning, och vår sista dag bestämde vi oss för att knalla upp på Renfjället och ta en lunch på Vita Renen.
Det var tjugoåtta minus när vi åkte iväg på morgonen och solen gjorde ett tröstlöst försök för att värma oss på vägen upp. Men vackert var det!
PIT STOP Väl uppe vid Vita Renen tog vi en kort paus. Jag behövde plåstra om mina fötter eftersom mina pjäxor tyvärr skaver en del när jag går uppför. Men vi var snabbt iväg igen. Det var djupt med snö så vi tog den rösade vinterleden upp till vänster om Renfjällets topp.
Vi stötte även ihop med en tjej med en hund, som visade sig vara Miranda Kvist, grundare av Team Nordic Trail. Världen är bra liten.
KYLIGT PÅ TOPPEN Uppe på kalfjället var det galet vackert. Vindpinade snöformationer och fluffig snö vart än man vände sig. Jag och Allan gick vidare upp på toppen och man fick vara riktigt snabb när man stannade och tog av stighudarna för det var brutalt kallt i vinden där uppe.
Foto: Allan Förberg
EARN YOUR TURNS Vi fick några få men välförtjänta svängar ner för berget, men det var inte dom brantaste backarna så man fick jobba för att hålla farten uppe.
Foto: Allan Förberg
DÅLIGT FÄSTE När vi skulle upp på nästa topp fick vi problem med stighudarna. Det var för kallt för att hudarna skulle fästa på skidorna, så vi fick nöja oss där och åkte ner till Vita Renen igen, där Odd väntade på oss.
VÄLFÖRTJÄNT VÅFFLA Efter toppturen kurrade det rejält i magen så jag beställde både en julstrut och en våffla. Musms! Vägen ner var sanslöst vacker. Solen höll på att gå ner och kastade långa skuggor över fjället. Vilken dag det blev och tack Allan och Odd för sällskapet!
